Drömmar

Igår uppfylldes en av dom drömmar jag har haft. En av dom större drömmarna dessutom.
Om jag härifrån låter tankarna spinna vidare så kan jag konstatera att två av dom större drömmar jag har haft har slagit in, och jag jobbar nu mot en tredje. Hur galet är inte detta? Jag är 19 år gammal och har redan fått möjlighet att uppfylla två stora och för mig otroligt betydelsefulla drömmar. 
Det jag syftar på är att jag inte bara fått möjlighet att se Honza Blaha utan jag har även fått träna för honom, med min egna ponny. (Blir påmind om ytterligare en dröm som är uppfylld men som jag nästan börjat ta för givet, det faktum att jag är hästägare). 
Och igår fick jag se Kyla live. Jag stod inte bara längst fram och tog del av ett grymt uppträdande, utan jag fick också möjlighet att ta bild med en av min större idoler, samt att jag fick hennes autograf. Det är för mig otroligt stort. 
Så här står jag, hästägare, till två underbara ponnysar, jag har fått möjlighet att träna för en person som genom åren inspirerat mig enormt, och jag har fått se min idol uppträda live. 
Nu tar jag som sagt nästa steg mot ytterligare en dröm, vilket är att bli "tränare". Jag ska nämligen läsa till hästcoach och det känns helt otroligt. 

Så nu när jag sitter här i sängen och reflekterar över detta kan jag inte annat än att konstatera att drömmar kan bli verklighet, bara man jobbar för det och vågar tro på det. 
Jag är lyckligt lottad som har fått uppleva detta i såpass tidig ålder. Men för mig är det bara ännu ett bevis på att det faktiskt går.

Nu blev detta en snurrig text, men jag var tvungen att dela med mig av denna insikt. 

I och med detta vill jag påminna både mig själv och andra om att allt går, bara man vågar tro på det. 
Så nu ska jag tro på en bra framtid, för så ska det bli! 

Kände att inlägget behövde förgyllas med en bild och jag har svårt att finna någon bättre bild än denna som speglar en av dom lyckligaste stunder jag har överlevt. Så det faktum att bilden är med i det tidigare inlägget idag väljer jag att bortse ifrån.

Alla inlägg, Känslor, Tankar och åsikter | | 3 kommentarer |

Förebilder

Att ha någon form av förebild är för mig vitkigt. Både i vardagen och när det gäller hästarna. Förvisso kanske hästarna hör till vardagen, men ändå. 
När jag var liten så var ju en sån där typisk förebild när det gäller hästarna Malin Baryard, och jag lär ju knappast vara ensam om det haha. Och anledningen då var väl helt enkelt att det var det enda namnet jag kunde.. Och så var hon ju duktig som vågade hoppa så högt såklart ;) 
Idag har jag lite olika förebilder, och tack och lov så har jag en betydligt bättre anledning till varför jag ser upp till dom än vad jag hade när jag var liten... Hade känts ganska illa annars faktiskt.
Dessa människor är inte dessa typiska tävlingsmänniskor som hoppar högt och vinner fina priser, eller folk som kan få hästen att böja på huvuet och sprattla med benen samtidgt och får fina poäng.
Dom personer jag ser upp till är folk som sätter relationen till hästen framför allt annat. Jag ser upp till dom som prioriterar relation framför prestation. Det är nog få saker som berör mig så mycket som att se två olika individer som samarbetar, som ser varandra, tar hänsyn till varandra. Två individer som leker tillsammans, jobbar utan krav. Det är så fint när man ser relationen lysa igenom allt annat. 
Då spelar det ingen roll vad hästen kan göra, för det man har är så mycket viktigare och så mycket finare än alla rörelser tillsammans.
Visst är det vackert?
Jag ser upp till alla dessa människor som alltid sätter hästen först. Som ser hästen. Som prioriterar relationen framför allt annat. Jag ser upp till alla dessa människor som försöker, som har detta som mål, att jobba med hästen och inte mot hästen. Alla dessa människor som väljer att lyssna på sin häst. Som väljer att prova en annan väg när den första vägen inte fungerar.
Det kan med andra ord vara allt från dom personer som bara rider runt på sin häst i skogen och njuter av livet tillsammans - till dom som rider runt utan utrustning och har lärt hästen massa tricks. Det är inte vad man kan göra tillsammans med sin häst som betyder något, utan det är relationen mellan två individer. Och det är så vackert att se på.
 
Med detta vill jag tacka alla ni som ser era hästar. Som tar hänsyn till vad era hästar vill och känner. Jag vill tacka alla ni som sätter relationen först, det lyser igenom. Det ger både häst och människa så mycket mer.
 
 
Paulina, som ni hittar här »http://miniponies.blogg.se/« är för mig en stor förebild och inspirations källa. Hon verkar vara en så himla härlig människa och man kan inte annat än att bli glad när man ser på både hennes bilder och videoklipp. På hästar som på hundar och som på katter. Eller ja, alla djur.
Jag vill verkligen tacka dig Paulina, dels för att du delar med dig av vad du gör med dina djur och på så sätt inspirerar andra, för jag är himla säker på att det är långt ifrån bara jag som blir så inspirerad. Jag vill också tacka dig för att du bemöter dina läsare på ett så trevligt sätt. Det blir man glad av. Och jag vill tacka för dina otroligt fina kommentar, det både värmer och inspirerar ännu mer. Och jag måste ju faktiskt erkänna att man blir himla glad när en förebild tar sig tid och kommenterar några fina ord. Så ett stort tack till dig.
Och jag tycker verkligen att alla borde gå in och kika på hennes blogg, för det finns så mycket inspiration att hämta. Detta är vad jag menar med att relationen lyser igenom. Det är bara wow.
 
 
Norah är en person som jag länge länge velat tränat för. Det är väl lite en dröm jag har, att få träna för Norah. Synd att jag bor i fel del av landet bara. Jag har följt henne länge på olika sociala medier och det är alltid lika inspirerande att se vad hon hittar på, och hur hon och hästarna utvecklas tillsammans. Sitter jag här hemma på jakt efter lite ny inspiration så är hon en av dom första jag går in och kikar på. Hennes ena blogg hittar ni här »http://ailim.blogg.se/« och skulle det vara någon mer än mig som är sådär lagom sugen på en lektion för henne så hittar ni hennes hemsida här »http://www.norahkohle.se/«
 
 
Här har jag tyvärr ingen länk till blogg eller liknande, men kikar ni på hennes youtube kanal finns det mycket inspiration att hämta. Helt underbart att se på.
 
 
Caroline hittar ni på bloggen http://equiss.webrider.se/, även hon är och har länge varit en stor inspiartions källa för mig. Hon håller på meed akademisk ridkonst och även hon är en person jag mer än gärna skulle vilja träna för. Typiskt att även hon finns för långt bort.
Finns mycket intressant att läsa och ta del av inne på bloggen.
 
 
Det var det där med en härlig ridtur ut i skogen. Även Alexandra håller på med akademisk ridkonst. Hon skriver många intressanta texter och delar med sig av väldigt inspirerande videoklipp på sig själv och hennes häst Noemi när dom tränar. Henne hittar ni på http://alexandrawirgart.blogg.se/!
 
Nu har jag tyvärr inget videoklipp att länka här som har något med dessa människor att göra, så det får duga med en bild. På bloggen http://stalldrangarna.blogspot.se/ finns Olivia och Isabell. Två tjejer som håller till på Jan-Ols där jag sommarjobbade. Eller ja, Olivia bor ju där så rätt uppenbart att hon håller till där. Hur som helst. På detta ställe finns bara människor som ständigt har hästarnas bästa i fokus. Allt ska ske på hästens villkor. Olivia skriver mycket om vad som händer på ridskolan som dom har på Jan-Ols. (Visst är det härligt med en ridskola som har NH tänket? Underbart, var bara tvungen att påpeka det lite). Hon skriver även mycket om vad hon och hennes lille shettis kille Aramis hittar på, samt vad hon gör med sin större herre Goliat, och mycket annat! Jag blir alltid glad av att kika in på deras blogg. För det första är dom ju både två helt underbara människor, goa, härliga, glada och himla snälla. Och självklart deras sätt att se på och hantera hästarna. Det är alltid lika inspirerande.
 
 
Detta inlägg blev lite längre än planerat, det jag från början egentligen ville göra är att tacka alla som sätter relationen främst. Uppmana folk till att se sin häst, se individen, och inte vad den kan prestera.
Så, ett stort tack till er alla.
Nu ska jag ge mig iväg till stallet och utnyttja den inspiration jag fått genom att sitta och kika på dessa bloggar och videoklipp. Tack!
Inspiration, Tankar och åsikter | | 3 kommentarer |

För djurens bästa

När vi åker utomlands vill ju många exempelvis åka häst och vagn, och i andra länder även rida på elefanter. Jag har länge stått för min åsikt om att jag tycker det är fel. Alla dessa magra hästar med fruktansvärda hovar som ska springa omkring och dra en tung vagn i värmen, det är inte okej. Sen finns det självklart även dom hästar som mår bra och tas väl om hand, då kan jag självklart tycka det är okej. Men jag väljer att avstå helt, då jag inte vill stödja något jag inte är helt säker på verkligen är bra.
 
Men sen kommer vi till dessa elefanter. Och i stort sett oavsett hur dom behandlas tycker att det är fel. Det är stora djur och behöver ha mycket uttrymme för att kunna få utlopp för deras naturliga behov, det kan vi ytterst sällan ge dom i fångenskap.
När det hela går över till våld känns det ju ännu mindre okej. 
När jag delar denna länk och video hoppas jag att alla ni som vill rida eller åka med dessa djur tänker egenom det ordentligt. Vill ni verkligen stödja ett sådan fruktansvärt untyttjande av djuren bara för erat eget nöjes skull? Är det värt?
 
Den bistra sanningen.
 
http://renekleveland.blogg.no/1387810377_dette_er_grunnen_til_.html
 
 
Varnar för groteska otrevliga bilder. 
 
Tankar och åsikter | | Kommentera |
Upp