Två år utan min stjärna

Inatt drömde jag att du var vid liv. Att du varit borta ett tag men nu var tillbaka. Jag skulle börja ta hand om dig, och sen skulle du bli min.
Men jag vaknade och insåg att du är inte här.
Idag har det gått två år sen du lämnade oss. Allt känns fortfarande så tomt utan dig. 
Jag saknar dig, min stjärna. Fina fina Herkan.
 
 
 
 
 
 
Herkan | | 2 kommentarer |

Fullt upp

Här är det fullt upp minst sagt, jag är helt slut när jag går och lägger mig på kvällarna, väldigt skönt må jag säga! Tiki verkar nöjd som har fått gå och pussat på Killen i nästan en vecka. Aramis och Tiki gick inte så bra tillsammans. Damen blev knäpp och matade sparkar åt stackarn som sprang runt och stressade som en tok och saknade flocken. Dålig matchning där. Men när Killen kom in i hagen istället blev Tiki en mycket nöjd dam, inte en ond blick, tok ponny det där!
Men imorgon åker vi hem igen. Både skönt och tråkigt. Vi kommer sakna alla här väldigt mycket, men jag måste ändå erkänna att jag saknar min säng, hästarna hemma, familjen och ja, allt det där som hör till att vara hemma liksom. Jag och Tiki lär ju hamna här igen så ;) Förhoppningsvis kanske jag dyker upp här redan i vinter, spännande!
Nu är det strax sängen som gäller för min del, helt slut! Men först ska det packas lite så jag inte behöver fixa allt imorgon, känns onödigt att behöva stressa.
 
En tur med ridlägerbarnen!
Jan-Ols | | Kommentera |

Stalldräng Olivia Gästbloggar!

Hallojsan! 
 
När Louise ändå är inloggad på hennes blogg från min dator så kan jag väl ändå passa på att skirva ett litet halvtråkigt inlägg här. 
 
Jag är då Olivia. Jag träffade Louise för första gången när det var snö ute men träffade Tiki för första gången i somras när både hon och Louise kom till Jan.Ols för att sommarjobba, eller inte Tiki kanske, hehe. Jag kan väl inte säga annat än att jag var sjukt nervös för att träffa en helt ny människa som ska bo hos oss i 3 veckor som dessutom har en shetlandsponny precis som jag och till och med har ett mer eller mindre lika tänk som mig...skräckblandad förtjusning var det allt, vad skjutton skulle hon tro om mig egentligen?! Men oj vad nervös jag hade varit i onödan! Det var nog 3 utav de roligaste och lärorikaste veckorna som jag varit med om, och en riktigt fin vän fick jag oxå!
Massa skratt och svordomar över sketet väder eller annat som gått åt skogen. Nervryckningar från min sida när Louise åkte hem och lämnade kvar lilla damen i mitt våld....haha. Men det gick ju fin fint det med! Lilltjejen var väl kanske inte så pigg på tanken att bli tömkörd av en ny människa som knappt fattade vad hon höll på med..men jaja. Louise är i varje fall en riktigt rolig och super trevlig tjej som verkligen ger allt hon kan, och en riktigt fin vän det är hon allt! :D
Jag har ju Louise minneskort i datorn med en massa bilder...så jag passar väl på att lägga upp nån, har jag sagt att hon är grymt duktig på att ta kort?! 
 
Jag har drabbast av hjärnsläpp och behöver snarast sömn och tänker nog gå för att hålla kudden sällskap...;) Det kanske ramlar in något mer inlägg här från min sida...vem vet?
 
 
Jan-Ols | | En kommentar |
Upp